Take me away...

Nu kommer pirret... Jag i brunt hår. Det kan ni inte tänka er va? Hoppas verkligen att det blir bra. Skulle vara skönt om NÅGOT i mitt liv kunde vara bra för en stund. Fan vilket liv det blev ikväll... Pratade med mamma om skolan, känns som att jag kan ta mitt pick och pack och dra. Här får man inget stöttande iallafall, tack för det mamma. Nåväl, inser iallafall att det är på riktigt nu, alltid trot att allt skall fixa sig, men man kan inte glida på ett bananskal hela livet. Mål är uppsatta, nu skall dom bara följas. Jag är sämst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin